
Helt onödigt men lite kul!
Svaret är att vi hade gitarrer hemma när jag växte upp. Min pappa spelade ofta, och eftersom jag är vänsterhänt kändes det naturligt att vända på gitarren.
När jag började på "Rocklinjen" i Rågsvedsskolan minns jag en konversation mellan mina musiklärare, Tony och Tobbe. De sa ungefär: "Vi behöver väl inte köpa en vänsterhänt gitarr? Låt honom fortsätta som han gör, det verkar ju fungera."
Det har alltid känts som något positivt, och nästan lite lyxigt, att sticka ut i en värld med två miljarder gitarrister. Dessutom får man till riktigt coola bendningar, precis som Albert King!
Min första egna gitarr var en stratakopia av märket J&D. Hade kvar den väldigt länge men sen tror jag att den skruvades isär och hamnade i någon låda hemma hos Aston Farnell. Haha

Jag måste nog ändå säga att min Gibson SG är den jag alltid går tillbaka till trots att jag ändå någonstans skulle vilja definera mig som en strata-spelare.
Det var en hemlig spelning vi gjorde med Marmeladorkestern hemma hos några ur kungafamiljen. Tyvärr är den ju hemlig dock....
Jag har båda delarna men föredrar alltid min Olsson-förstärkare före digitala förstärkare.
Christian och Emil från det svenska bandet plankton! Några andra favoriter är Joe Bonamassa, Scott Henderson och Staffan Astner.
”*” anger obligatoriska fält